Tema

År 2019 är temat under veckan för barnets rättigheter barnets rätt att vara sig självt

En accepterande, uppskattande och trygg miljö gör det möjligt för barnet att växa upp till sitt fulla mått: till sitt fulla välbefinnande och därigenom till sin fulla talang. Därför har Veckan för barnets rättigheter i år som tema valt barnets rätt att vara sig självt.

Vad betyder rätten att vara sig själv

Rätten att vara sig själv anknyter till flera artiklar i konventionen om barnets rättigheter. Allt baserar sig på artikel 2 i konventionen, som understryker jämlikhet och förbud mot diskriminering. Varje barn har ett likvärdigt människovärde, de mänskliga rättigheterna tillhör alla och ingen får diskrimineras. En verksamhetskultur som respekterar barnet och barnets rättigheter tillsammans med fostran av barn i mänskliga rättigheter skapar en grund, där varje barn kan vara sig självt, lära sig och leva en god vardag.

I skolmiljö har artikel 29 en särskild betydelse. I den fastställs att utbildningens syften är bland annat att utveckla respekt för barnets språk och identitet och att lära barnet respektera andra. Till rätten att vara sig själv hör också tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet (artikel 14). I artikel 23 tas särskilt upp att barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt liv och i artikel 30 att etniska, religiösa och språkliga minoriteter eller barn som tillhör urfolk har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.

Diskriminering äventyrar ett gott liv och en god uppväxt

Respekt för varje människas personlighet och identitet hör till de mänskliga rättigheterna och överlag till kärnan i humaniteten. Diskriminering äventyrar barnets utveckling och uppväxt.

Diskriminering är en djup kränkning mot barnets personlighet och identitet: diskriminering ogiltigförklarar barnet som det är. För diskriminering utsätts ofta sådana grupper som är föremål för fördomar och stereotypier.

Skolhälsoenkäten utredde 2017 hur allmän diskriminerande mobbning är. Enligt enkäten hade 19 procent av lågstadieeleverna, 24 procent av högstadieeleverna, 11 procent av gymnasisterna och 13 procent av de yrkesstuderande eleverna mobbats på grund av utseende, kön, hudfärg eller språk, handikapp, familj eller religion i skolan eller på fritiden.

Diskriminerande mobbning är särskilt vanligt bland ungdomar som är placerade utanför hemmet, har funktionsnedsättning eller är födda utomlands: av dem hade över 40 procent upplevt diskriminerande mobbning.

Mobbning är vanligt också i daghem, även om man inte alltid förstår att det är mobbning. Mobbning och diskriminering inträffar också rikligt i barnens hobbyaktiviteter. Enligt Statens ungdomsråds Fritidsundersökning om barn och ungdomar har en tredjedel av barnets utsatts för mobbning och diskriminering i sina hobbyaktiviteter. I synnerhet barn som tillhör någon minoritetsgrupp utsätts för diskriminering. Upp till 60 procent av barn som tillhör någon sexuell minoritet uppgav att ibland eller ofta utsätts för mobbning.

Genom att ingripa mot diskriminering och ifrågasätta fördomar skapas en trygg skola

Att främja jämlikhet i vardagen innebär främst att man ingriper mot mobbning och störning. Diskrimineringen förvinner emellertid inte enbart genom att man ingriper mot mobbning, utan av både vuxna och barn krävs en förmåga att identifiera och ifrågasätta sina egna fördomar och därigenom skapa en verksamhetskultur, där varje barns rättighet att vara sig självt förverkligas.