Barn vill styra offentliga medel till hobbyer, skolor och psykisk hälsa

Finansministeriet och den nationella barnstrategin frågade barn och unga för vilka syften de vill använda finansiering från staten, kommunerna och välfärdsområdena. Enkäten fick nästan 7 000 svar, vilket innebär att barnen vill delta och att de också är intresserade av ekonomiska teman.

Om respondenterna i åldern 10–17 år fick besluta, ska offentliga medel styras mer än för närvarande till hobbyer och fritid. I svaren nämndes särskilt satsningar på idrottsrelaterade hobbyer som fotbollsplaner, simbassänger och ramper för sparkcyklar. Barn och unga vill att det ska finnas fler fritidsplatser som lämpar sig för dem, så att de inte behöver tillbringa tid till exempel i köpcentra. Dessutom betonade barnen lika möjligheter att utöva hobbyverksamhet, så att alla barn har möjlighet att utöva hobbyverksamhet oberoende av familjens ekonomiska situation.

”En plats på gården där man kan vara med kompisar och spela till exempel basket eller något annat bollspel.”

”Mötesplatser för olika ungdomar, alla har inte nödvändigtvis ett tryggt hem, det behövs trygga lokaler där ungdomar kan tillbringa sin tid, så att de inte måste vistas ”ute på stan”.”

”För barn bör finnas hobbyer där också låginkomsttagare kan delta eller så borde de få ekonomiskt stöd så att de kan delta. Till exempel fotboll är en hobby där syftet inte är att delta i tävlingar/spel, utan det viktigaste är att utöva motion, inte att tävla.”

Näst mest omnämnanden fick satsningar på skolor och lärande. Barnen vill ha mångsidigare skolmat och mellanmål när skoldagen är lång. Stödet för lärande framhävdes också i svaren. Respondenterna önskade att det skulle finnas fler vuxna i skolorna så att eleverna får det stöd de behöver. Dessutom föreslog barnen olika sätt att ta itu med mobbning i skolan. Det föreslogs ökade resurser för att övervaka mobbning, och barnen ville ha tydliga regler för hur man ska hantera mobbningsfall.

”Alla barn bör få bättre och mångsidigare skolmat, och mer pengar borde satsas på maten.”

”I skolan borde det finnas fler smågrupper, vuxna, assistenter så att man får hjälp.”

”I skolan kunde det kan finnas experter som följer eleverna för att se till att ingen diskrimineras, mobbas osv.”

På tredje plats i svaren lyftes fram när det gäller hälsofrågor särskilt den psykiska hälsan. Respondenterna anser att de psykiska problemen har ökat och att det för närvarande är svårt att få vård. Även när det gäller psykisk hälsa gav barn och ungdomar konkreta förslag: förkorta kötiderna, öka i skolorna antalet lektioner som behandlar känslor och gör det möjligt att få tillträde till kuratorn utan tidsbokning under skoldagar.

”Man borde på riktigt lyssna på barn och barnen borde på riktigt få hjälp när det gäller psykisk hälsa, eftersom man i allmänhet anser att barns ärenden inte är lika svåra som vuxnas, eller också tror man inte på barnen när de säger att de mår dåligt.”

”Psykisk hälsa, jag vet inte särskilt mycket om hur den ska skötas och hur mycket pengar spelar roll, men psykisk hälsa måste tas på allvar innan ett barn måste föras till sjukhus med ambulans på grund av självmordsförsök eller någon annan självförvållad skada.”

Barnens svar ger information till beslutsfattare och tjänsteinnehavare

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har ett barn rätt att bli hört i frågor som gäller det själv. Den elektroniska enkäten är ett exempel på hur barn kan ges möjlighet att delta. Det stora antalet svar på enkäten sporrar vid bedömningen av barnkonsekvenser också på lokal nivå i välfärdsområden och kommuner att fråga barnen om deras synpunkter och åsikter, när beslutet har betydande konsekvenser för barn och unga.

Respondenterna påpekade att de behöver mer information om hur de kan delta och hur deras svar har påverkat beslutsfattandet. Barn och unga betonade också att de vill lära sig mer om statens, välfärdsområdenas och kommunernas användning av pengar. Finansministeriet har för sin del strävat efter att tillgodose dessa informationsbehov genom att sammanställa ett informationspaket om den offentliga ekonomin som riktar sig till barn och unga. I informationspaketet har man också utifrån denna enkät i en barnvänlig form berättat för vilka syften barnen kunde få använda offentliga medel. Informationspaketen på finska och svenska finns som separata bilagor till rapporten.

Bakgrundsinformation om enkäten

Den rapport som sammanställts om barnens svar är en fortsättning på det projekt i genomförandeplanen för barnstrategin som samordnas av finansministeriet och där man granskade barnbudgeteringen i kommunerna och välfärdsområdena samt uppföljningen och rapporteringen av utfallsuppgifter. Som en del av projektet genomfördes en elektronisk enkät för unga i åldern 10–17 år om användningen av offentliga medel i staten, välfärdsområdena och kommunerna. Enkäten var öppen 2–20.5.2022 och sammanlagt 6 739 personer svarade på enkäten. Enkäten baserade sig inte på ett urvalsförfarande, utan var en fritt tillgänglig webbenkät där information spreds bland annat till kommunernas registratorskontor och via nätverket Oppiva. Enkäten besvarades fullständigt anonymt och det gick inte att identifiera respondenterna.

Mer information:

Nyckelord barn och unga delaktighet skola välfärd