Ett illustrerat barn läser en bok i en rullstol. Bakgrunden har färgglada ytor.

Barn med funktionsnedsättning har samma rättigheter som alla andra barn, men tillgodoseendet av deras rättigheter kräver särskild uppmärksamhet och särskilda åtgärder. FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (den s.k. funktionshinderkonventionen) skapar tillsammans en stark rättslig grund för tillgodoseendet av rättigheterna för barn med funktionsnedsättning.

Vårt lands första barnstrategi ”Ett Finland för alla barn”, som offentliggjordes i våras, baserar sig förutom på konventionen om barnets rättigheter också bl.a. på skyldigheterna enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med strategin är att säkerställa ett målinriktat och konsekvent genomförande av skyldigheterna i fråga om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna för barn inom alla förvaltningsområden och på alla förvaltningsnivåer. Utöver barn och unga beaktas i strategin och dess genomförande i stor utsträckning de familjer där barnen lever.

Strategins riktlinjer för barn med funktionsnedsättning

En av strategins tre huvudidéer har ett nära samband med barn och ungdomar med funktionsnedsättning: de utsatta barnens ställning tryggas och deras behov identifieras bättre. Också de allmänna principerna i konventionen om barnets rättigheter som ligger till grund för strategin – icke-diskriminering, prioritering av barnets bästa, barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling samt barnets delaktighet – är särskilt viktiga med tanke på barn och unga med funktionsnedsättning. De är mer benägna än sina jämnåriga att känna sig ensamma och bli utsatta för diskriminering, våld och vanvård, och deras egen syn på frågor som rör dem förblir lätt oklar för vuxna, särskilt om funktionsnedsättningen medför utmaningar i fråga om kommunikation eller växelverkan.

Tillgodoseendet av dessa barns och ungas rättigheter och välfärd beror i synnerhet mycket på hurdant stöd de får från samhället, såsom daghem, skola och social- och hälsovårdstjänster. Till exempel för att ett barn med funktionsnedsättning ska kunna delta krävs vanligen lämpliga och tillräckliga tjänster som uppfyller de individuella behoven, såsom personlig assistans samt transport- och tolkningstjänster. Det är också mycket viktigt att stödja familjer med barn med funktionsnedsättning genom fungerande och rättidiga tjänster så att familjerna har tillräckliga resurser att stödja och främja barnets välfärd, tillväxt och utveckling.

Främjandet av barns välfärd och rättigheter förutsätter en god kunskapsbas

Konventionen om barnets rättigheter förutsätter att barnets bästa i första hand ska beaktas i allt beslutsfattande som gäller barn. När det gäller barn med funktionsnedsättning bekräftas principen om prioritering av barnets bästa ytterligare av skyldigheten i funktionshinderkonventionen att prioritera barnets bästa.

Bedömningen av konsekvenserna för barn är ett verktyg för att säkerställa att barnens intressen tillgodoses i beslutsfattandet och verksamheten. Också vid bedömningen av konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning är prioriteringen av funktionsnedsatta barns bästa en central utgångspunkt för bedömningen. Till detta förpliktar inte bara konventionen om barnets rättigheter (artikel 3.1) utan också artikel 7.2 i funktionshinderkonventionen. I bedömningen av konsekvenserna för barn ska man beakta funktionsnedsatta barns bästa och på motsvarande sätt kan bedömningen av konsekvenserna av funktionsnedsättning inte göras utan att konsekvenserna för barn med funktionsnedsättning beaktas.

Bedömningen av konsekvenserna för barn är både rätts- och välfärdsbaserad. Den starka rättsliga grunden för bedömningen utgörs av skyldigheten att utreda barnets bästa. Ur välfärdsbaserade perspektiv granskas konsekvenserna för barns och ungas välfärd, utveckling och uppväxtmiljö. Detta förutsätter en tillräcklig kunskapsbas.

FN:s kommitté för barnets rättigheter har betonat vikten av kunskapsbaserad verksamhet för att främja barns välfärd och rättigheter. För närvarande finns det inkonsekvenser och luckor i datainsamlingen, särskilt när det gäller ställningen för barn och unga med funktionsnedsättning, vilket försvagar en kunskapsbaserad ledning för att förbättra barnens välfärd. I barnstrategin strävar man efter att fylla dessa kunskapsluckor och att lyckas med den uppgiften är en av förutsättningarna för ett effektivt genomförande av strategin.

Ett Finland för alla barn

Barnstrategin förutsätter att också rättigheterna för barn med funktionsnedsättning beaktas enligt genomgångsprincipen i allt beslutsfattande som gäller barn i vårt samhälle. Utgångspunkten ska i enlighet med strategins namn vara ett Finland för alla barn, dvs. att vi i all verksamhet bygger ett samhälle som är gemensamt för alla och där varje barn är en värdefull och viktig deltagare och aktör och får den hjälp och det stöd som behövs för detta.

För närvarande bereds en genomförandeplan för strategin med hjälp av vilken riktlinjerna i strategin främjas under denna regeringsperiod. Utkastet till genomförandeplan för strategin var på remiss sommaren 2021 och innehöll flera olika förslag som syftar till att stärka ett jämlikt tillgodoseende av barnens rättigheter och välfärd.

En särskilt aktuell och viktig fråga för barn och unga med funktionsnedsättning samt deras familjer är hur man lyckas åtgärda det serviceunderskott som beror på coronakrisen i vårt samhälle. Man måste se till att de problem som krisen medför och kommunernas sparkrav inte ytterligare ökar belastningen och serviceunderskottet för barn och unga med funktionsnedsättning och deras familjer.

 


Källor och mer information

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.