I slutet av maj tillsatte social- och hälsovårdsministeriet vid beredningen av den nationella barnstrategin en arbetsgrupp för att kartlägga och stärka barns rättigheter samt barns och familjers välfärd i anslutning till eftervården av coronaepidemin. Det är fint att statsrådet har lyft fram tryggandet av barns, ungas och familjers välbefinnande och rättigheter som en egen helhet under undantagsförhållanden.

Jag har varit ordförande för arbetsgruppen. Övriga medlemmar i arbetsgruppen har varit Eija Koivuranta från Befolkningsförbundet, Tapio Laakso från Rädda Barnen, Johanna Lammi-Taskula från Institutet för hälsa och välfärd, Kirsi Pollari från Centralförbundet för Barnskydd och Tiina Ristikari från Självständighetsjubileets barnstiftelse Itla. Arbetsgruppens sekreterare har varit Sanna Koulu och Laura Saarinen från det nationella barnstrategiarbetet. Varmt tack till hela arbetsgruppen för det mycket engagerade skrivarbetet!

Arbetsgruppens första rapport publicerades i slutet av juni. Den första och den andra rapporten bildar en helhet och avsikten är att de ska läsas tillsammans. Arbetsgruppen har fått bra svar på de begäran om information som den skickat till olika instanser. Tack för dem alla!

Krisens sociala konsekvenser drabbar särskilt barn och unga

Coronakrisen har betydande generationskonsekvenser. Krisen har försvagat särskilt sysselsättningen bland unga. Krisen har ökat barnens och de ungas oro för den egna vardagen och framtiden. På hela samhällsplanet måste man stärka barnens och de ungas framtidstro och erfarenheter av trygghet och delaktighet i vardagen.

Det kan konstateras att Finland hittills har klarat sig bra i hanteringen av coronakrisen. Vi måste dock komma ihåg att eftervården av coronakrisen kommer att ta lång tid. Eftersom krisen har särskilt betydande konsekvenser för den växande generationen kan krisens sociala konsekvenser vara mycket långvariga. Vi måste satsa på basservicen i vardagen, men samtidigt vara lyhörd för att upptäcka och reagera på problem som uppstår.

Undantagsförhållanden, såsom distansundervisning och avbrott i hobbyverksamheten, har i praktiken påverkat vardagen för alla barn och unga. Konsekvenserna är dock olika och av olika grad. Krisens negativa konsekvenser drabbar i många avseenden särskilt de barn, unga och familjer som redan har haft en svagare ställning. Kampen mot ojämlikhet måste därför ha en central roll i eftervården av en coronakrisen.

Coronakrisen har ökat behovet av stöd och tjänster. Dessutom har den minskade servicen under undantagssituationen orsakat serviceunderskott och serviceskulder. Både på kort och på lång sikt måste vi säkerställa tillräckliga resurser för att trygga barns, ungas och familjers välfärd såväl i fråga om tjänster som i fråga om utkomstförmåner. Det ska säkerställas att samarbetet fungerar mellan kommunerna och de framtida välfärdsområdena. Också organisationerna ska beaktas i samarbetet.

Det behövs fortfarande insamling och analys av information

Coronakrisen har omfattande och långvariga konsekvenser. Många av dess konsekvenser kommer att framträda på längre sikt. Information måste fortfarande samlas in och analyseras och utnyttjas systematiskt i beslutsfattandet. Vi måste se till att det görs en systematisk konsekvensbedömning av barn, ungdomar och familjer i anslutning till eftervården av coronakrisen. I utvärderingarna måste också barns och ungas synpunkter samlas in och den information som fås av dem ska utnyttjas. Bedömningen av konsekvenserna för barn, unga och familjer bör också utsträckas till budgetbesluten.

Esa Iivonen

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.