Grundläggande och mänskliga rättigheter som grund i den nationella barnstrategin

En nationell barnstrategi håller på att utarbetas i Finland. För förberedningen av strategin har regeringen inrättat en parlamentarisk kommitté. För att utarbeta barnstrategin har vi förberett en utredning om dess rättsliga grund.

I utredningen granskar vi den juridiska och sociala kontexten för barnenstrategin, de grundläggande och mänskliga rättigheterna som är relevanta för strategin samt de rekommendationer som utfärdats till Finland av internationella organ som övervakar de mänskliga rättigheterna. Dessutom har vi granskat det Riksomfattande programmet för ungdomsarbetet och ungdomspolitiken 2020 (RUNGPO) som en genomförare av barns och ungas grundläggande och mänskliga rättigheter. Syftet med granskningen av RUNGPO är att lyfta fram hur framtida strategier och program för barn och ungdomar skulle kunna bedömas utifrån de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Utredninen innehåller också en sammanställning av internationella exempel på olika barnstrategier.

Barnstrategin som grund för det offentliga beslutsfattandet gällande barn

Barnstrategin utgör strukturen för en hållbar, sammanhängande och långsiktig barnpolitik. Att skapa en långsiktig och hållbar barnpolitik kräver fördjupning i grundläggande och mänskliga rättigheter. Att förstå barndomen och föräldraskapets koppling till tid och plats är avgörande för barnstrategin. Digitaliseringen av samhället har till expempel väsentligt förändrat barndomen, vilket återspeglas bland annat i barns kamratrelationer, hälsa, utbildning och fritid.

Tillämpningen av barnstrategin förutsätter att den nationella lagstiftningen skulle stödja den strukturerade strategin och säkerställa resursfördelningen. Implementeringen av strategin kräver uppdaterad forskningsdata och indikatordata om barns välbefinnande. Kunskap, professionella färdigheter och ledarskap för yrkesverksamma som arbetar med barn är också viktiga för genomförandet av strategin.

På bilden nedan har vi beskrivit innehållet och syftet med barnstrategin på samhällelig nivå. På den yttre sfären av bilden placeras elva tematiska områden relaterade till barns rättigheter. Dessa har definierats på basis av rekommendationer som utfärdats till Finland av organ för övervakning av de mänskliga rättigheterna. De tematiska områdena hjälper till att utforma en uppfattning om de skyldigheter som skall beaktas när man söker lösningar till implementeringen av barnstrategin.

Coronapandemin har en betydlig inverkan på barn

I samband med utarbetandet av den nationella barnstrategin har social- och hälsovårdsministeriet inrättat en arbetsgrupp för att kartlägga effekterna av coronapandemin på barns, ungas och familjernas välmående samt förverkligandet av barns rättigheter. Arbetsgruppens första rapport publicerades i slutet av juni. Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete fram till slutet av oktober.

Coronapandemin har haft en stor inverkan på barns och ungas välbefinnande och förverkligandet av barnens rättigheter. Barns och ungas välmånde är mer beroende av offentliga tjänster och dess resurser än vuxenbefolkningen. Coronapandemin har också en allvarlig inverkan på förverkligandet av barns rättigheter på global nivå.

Coronapandemin hotar öka ojämlikheten och marginaliseringen av barn och ungdomar på många sätt. Även om coronapandemin drabbar alla barn, ungdomar och familjer, varierar detta betydligt för olika grupper av barn och ungdomar. Som exempel har barn från missgynnade förhållanden samt de barn som behöver fler tjänster och mer stöd särkilt drabbats, när tillgång till skolan eller hobbyer har avgränsats.

Förenliga åtgärder krävs för att beskydda barns, ungas och familjers välbefinnande, för att bekämpa de negativa effekterna av coronapandemin. Att bekämpa ökningen av ojämlikheten krävs rätta och tillräckligt långsiktiga åtgärder. Utan betydande regeringsåtgärder kommer coronapandemin att öka familjefattigdomen, sociala- och hälsoproblem för barn, ungdomar och familjer, samt leda till uteslutning från hobbyer och arbetslivet.

Efterdyningarna av coronapandemin kräver breda insantser från hela samhället. Förutom staten och kommunerna spelar civilsamhället en viktig roll i att bekämpa de negativa effekterna av coronapandemin för barn, ungdomar och barnfamiljer. I framtiden bör medborgarorganisationernas finansiering säkerställas.

Esa Iivonen, ledande sakkunnig, Mannerheims Barnskyddsförbund
Kirsi Pollari, specialsakkunnig, Centralförbundet för Barnskydd

Översättning av bloggtexten från finska till svenska av Julia Kuokkanen, specialsakkunnig, Centralförbundet för Barnskydd