Illustrerad svart-grön sko. Bakgrunden har färgglada ytor.

Lagstiftning är ett centralt sätt att genomföra samhälleliga reformer och lösa problem som upptäckts. Lagstiftningen påverkar barnen och deras liv på många olika sätt, antingen direkt eller indirekt till exempel via uppväxtmiljön. Lagarnas konsekvenser för barnen måste identifieras på behörigt sätt redan i lagberedningsskedet. Prioriteringen av barnets bästa är en princip som också bör styra lagberedningen.

Lagberedning är arbete som utförs vid ministerierna och där man i samråd med olika intressentgrupper bereder regeringspropositioner som lämnas till riksdagen. Det är viktigt att synvinkeln på barnens rättigheter beaktas i lagberedningen under hela lagberedningsprojektets livscykel. Annars finns det en risk för att projektet inte på bästa möjliga sätt främjar barnets bästa eller att de oönskade konsekvenserna för barnen inte identifieras i tid. Lagstiftningens konsekvenser för barnen ska följas upp också när lagstiftningen verkställs och när eventuella efterhandsutvärderingar görs.

Lagberedningen styrs med hjälp av anvisningar som fastställts på statsrådsnivå till exempel i fråga om hur de uppskattade konsekvenserna ska presenteras i regeringspropositionen och hur dessa bedömningar ska göras. Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som för närvarande bereder en ny anvisning för konsekvensbedömning av lagberedningen (om.fi). En central anvisning i fråga om konsekvenserna för barn är Handbok om bedömning av konsekvenserna för barn för lagberedare, VNK 2021:5 (på finska, valtioneuvosto.fi), som publicerades sommaren 2021. Utredningar har visat att det behövs konkreta anvisningar i lagberedningen.

I ljuset av undersökningarna identifieras konsekvenserna för barn relativt väl i de projekt som direkt riktar sig till barn till exempel genom småbarnspedagogik eller grundläggande utbildning. Däremot identifieras konsekvenserna av projekt som indirekt påverkar barn mycket sämre, till exempel i situationer där lagförslaget påverkar till exempel familjens utkomst eller andra omständigheter.

För att beakta konsekvenserna för barnen är det viktigt att redan i ett tidigt skede identifiera att ett projekt har konsekvenser för barn som kräver bedömning. Endast sådant kan bedömas som har identifierats. Öppenhet i beredningen och intressentgruppernas möjligheter att delta är en förutsättning för att olika synvinklar ska lyftas fram på ett mångsidigt sätt vid beredningen. När det gäller konsekvenserna för barn kan till exempel olika barnorganisationer och barnforskare producera viktig information. Det är viktigt att höra barnen också direkt. Det finns god praxis för hörande av barn och det lönar sig att samarbeta med barnorganisationer, skolor och andra aktörer som arbetar med barn. Information som samlas in från andra källor kan komplettera, men bör inte ersätta, hörandet av barn.

Konsekvenserna för barn är särskilda på grund av den rättsliga grund som anges för dem i FN:s konvention om barnets rättigheter och i Finlands grundlag. I artikel 3 i konventionen fastställs principen om prioriteringen av barnets bästa. Artikel 12 förutsätter att barnet har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet och att vederbörlig hänsyn till dessa synpunkter ska respekteras vid bedömningen av barnets bästa. Enligt 22 § i grundlagen ska det allmänna se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Enligt 6 § 3 mom. i grundlagen ska barn bemötas som jämlika individer och de ska ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva. Dessa skyldigheter gäller också lagberedning. Barnets rättigheter ska beaktas både i lagarnas innehåll och i beredningen av dem. Bestämmelsen om likabehandling i grundlagen förutsätter att man i lagberedningen identifierar barnens mångfald och vilka konsekvenser de lagar som bereds har för olika grupper av barn.

Syftet med konsekvensbedömningen är att beslutsfattaren ska ha en så bra bild som möjligt av de sannolika konsekvenserna av den lagstiftning som bereds. En högkvalitativ konsekvensbedömning stöder också verkställigheten av lagen. I regeringsprogrammet har man förbundit sig att bedöma beslutens konsekvenser för barnen. Identifieringen av konsekvenserna och stärkandet av barnens delaktighet i lagberedningen är metoder för att säkerställa att den lagstiftning som bereds uppfyller de rättsliga krav som ställs på den och främjar barns och ungas ställning i samhället. Utöver lagstiftningens direkta konsekvenser för barnen bör man i mån av möjlighet överväga vilka konsekvenser de lagar som bereds har för kommande generationers möjligheter att leva i ett tryggt och stabilt samhälle på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.