Illustrerade leksaksblockar i en hög. Bakgrunden har färgglada ytor.

För att stärka barnets rättigheter har regeringen i sitt regeringsprogram beslutat att främja barnbudgeteringen. Barnbudgeteringen i statsbudgeten utvecklades förra året. Som en del av genomförandeplanen för den nationella barnstrategin har finansministeriet inlett ett utredningsprojekt för att stärka kommunernas och välfärdsområdenas eget barnbudgeteringsarbete. I projektet granskas också uppföljningen och utvärderingen av utfallsuppgifter, såsom uppgifter som beskriver ekonomin och verksamheten.

Barnbudgetering innebär att budgeten granskas som en helhet ur perspektivet för barnets rättigheter, varvid målet är uppföljning av budgetutgifterna och budgetinkomsterna för barn och familjer. Utöver budgetanalysen åtföljs barnbudgeteringen ofta av en bedömning av konsekvenserna för barn i syfte att granska vad som har åstadkommits genom verksamheten i förhållande till de uppställda målen. Om barnbudgeteringen lyckas ger den ytterligare förståelse för hur mycket medel som har riktats till barn och familjer inom olika förvaltningsområden, och i bästa fall också för hur pengar har använts och hurdana effekter som har uppnåtts med dessa satsningar.

I statsbudgeten för i år har man för första gången gjort ett pilotförsök med barnbudgetering, och målet är att etablera barnbudgeteringen i budgetpropositionen för 2023. Också kommunerna har börjat utveckla sitt eget barnbudgeteringsarbete. Till exempel i Uleåborg har praxisen etablerats och resultaten har varit lovande. Pilotförsök har också genomförts bl.a. i Tavastehus och Heinola.

Social- och hälsovårdsreformen ändrar i betydande grad ordnandet av tjänster för barn och familjer, när social- och hälsovårdstjänsterna överförs från kommunerna till välfärdsområdena. Kommunerna ansvarar även i fortsättningen för ordnandet av tjänsterna inom fostran och bildning. Tjänsterna för barn och familjer är i framtiden en delad uppgift mellan kommunerna och välfärdsområdena. Med hjälp av barnbudgeteringen är det möjligt att granska hur tjänsterna ordnas som en helhet.

En modell som kan upprepas och jämföras

Barnbudgeteringen har under de senaste åren granskats i flera olika utredningar. Till exempel det projekt som statsrådets kansli tillsatte fokuserade framför allt på pilotförsök med barnbudgetering (valtioneuvosto.fi) i budgetpropositionen för 2022, men arbetsgruppen lade fram förslag också i fråga om kommuner och välfärdsområden. Arbetsgruppen understödde främjandet av kommunernas och välfärdsområdenas eget barnbudgeteringsarbete på frivillig basis, utnyttjande av ett nätverksbaserat arbetssätt och granskning av tidigare erfarenheter. Dessutom ansågs det vara ytterst viktigt att utveckla uppföljningen och rapporteringen av de s.k. utfallsuppgifterna, eftersom det utöver granskningen av budgeten är bra att få information om hur pengarna har använts och vad som har åstadkommits med dem.

Målet med det projekt som nu inletts är att utreda nuläget, utvecklingsbehoven och alternativ för verksamhetsmodeller i fråga om kommunernas och välfärdsområdenas barnbudgetering samt uppföljning och rapportering av utfallsuppgifter. Modellen för barnbudgetering i kommuner och välfärdsområden ska vara kopierbar, jämförbar och upprepningsbar. Därför deltar i projektet ett sakkunnignätverk bestående av representanter för kommuner och välfärdsområden, för att öka förståelsen för barnbudgeteringens möjligheter och potentiella utmaningar.

Utredare för projektet är Juha Aho och Mika Penttilä från Uleåborg, som redan tidigare i stor utsträckning har utvecklat barnbudgeteringen. Resultaten av utredningen publiceras sommaren 2022. Mer information om projektet kan läsas på finska på webbplatsen vm.fi.

Stärkande av det kunskapsbaserade beslutsfattandet

Liksom i fråga om fenomenbaserad budgetering i allmänhet är också målet för barnbudgeteringen att stärka det kunskapsbaserade beslutsfattandet. Utvecklandet av barnbudgeteringen förutsätter långsiktigt arbete och omsorgsfull planering. Vid granskningen måste man göra många slags begränsningar och utarbeta riktlinjer för att modellen ska kunna tolkas så enkelt som möjligt och för att felaktiga slutsatser ska kunna undvikas. Det är alltså fråga om ett synnerligen komplicerat arbete där man också måste överväga de fördelar och effekter det medför i förhållande till de administrativa kostnader som uppgiften medför.

Med tanke på beslutsfattandet är det dock viktigt att utveckla barnbudgeteringen. När vi på olika förvaltningsnivåer i Finland i sammanfattad form får jämförbar information om resurserna för barn, unga och familjer och om vad som har åstadkommits med resurserna, är det möjligt att i fortsättningen rikta åtgärderna bättre än för närvarande. Detta är viktigt både ur ett mänskligt perspektiv men också med tanke på den offentliga ekonomins hållbarhet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.