Gå till innehåll

Också ett barn som ansöker om skydd ska få vara ett barn

Blogg

Artikelns författare Suvi Asikainen och Maria Kunelius

Ett illustrerat mörkt barn hoppar på en trampolin. Bakgrunden har färgglada ytor.

Hundratals barn ansöker årligen om internationellt skydd i Finland. En del kommer med sina föräldrar, en del med släktingar eller ensamma. Efter Rysslands angrepp mot Ukraina har sammanlagt cirka 25 000 personer sökt skydd i Finland i år. Nästan hälften av dessa är barn. I mottagningssystemet finns också barn vars föräldrar har ansökt om asyl för flera år sedan.

Att lämna hemlandet är en stor förändring för barnet

Ett beslut att lämna hemlandet är sällan barnets eget. Farorna och verkligheten i Finland överraskar nästan utan undantag och det tar tid att vänja sig vid det nya språket och främmande seder. Särskilt oroväckande är barn utan vårdnadshavare som blir tvungna att anpassa sig till Finland utan den trygghet som föräldrar ger. Stöd behöver emellertid också minderåriga som ansöker om skydd tillsammans med en familj, eftersom föräldrarnas resurser inte alltid räcker till för att tillgodose barnens behov.

Rutiner i vardagen ger stöd

Barn som ansöker om skydd har rätt till förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt samma hälsovårdstjänster som barn som bor i kommunen. Barnen har också vid behov rätt till kommunens barnskyddstjänster. Rätten till småbarnspedagogik är mer mångtydig, men många kommuner beviljar platser för småbarnspedagogik också för barn som är klienter vid en förläggning. Vanliga sysslor i vardagen, såsom matlagning, klädtvättning, friluftsliv och läxor hör till vardagen också vid förläggningar, och man strävar efter att erbjuda barnen möjligheter till fritidsaktiviteter och uppmuntra dem till lek.

Barnet har rätt att bli sedd och hörd

I fråga om mottagningstjänster och tillståndsprövning ska enligt lagen särskild uppmärksamhet fästas vid frågor som gäller barnets bästa samt barnets utveckling och hälsa. Barnets önskemål och åsikt ska också beaktas i förhållande till barnets ålder och utvecklingsnivå. Barn som fyllt tolv år ska ges tillfälle att bli hörda i ett ärende som gäller barnet självt, men även yngre kan höras.

Vid asylutredningen framhävs myndighetens utredningsskyldighet när det är fråga om en minderårig sökande. Beaktandet av minderårighet kräver särskilda färdigheter av den tjänsteman som hör barnet och bereder beslut. Bedömningen av barnets bästa är ofta krävande.

Barn som ansöker om internationellt skydd befinner sig på många sätt i en utsatt ställning

En barndom i en asylprocess ligger inte i någons intresse. När situationen drar ut på tiden försvårar den planeringen av livet och ger erfarenheter av ojämlikhet också i barnens egna gemenskaper. Barnstrategins vision för alla barn i Finland förutsätter också att verkligheten för de barn som ansöker om skydd beaktas i samhällets alla strukturer och att barnen har möjlighet att bli sedda och hörda som barn.

Varje barn i Finland är värdefullt som sig själv oberoende av sin uppehållsstatus.