Ett illustrerat barn hoppar över ett stak. Bakgrunden har färgglada ytor.

Jag föddes på 80-talet. Det betyder att jag började skolan på 90-talet, under den värsta ekonomiska depressionen. När jag diskuterade med mina vänner som är födda på 70-talet har vi stött på en betydande skillnad i våra erfarenheter från skolan. Under min generation fanns det inga klubbar som vi kunde delta i efter skoldagen, inga aktiviteter efter skoldagen som leddes av bekanta vuxna från skolan. Jag minns aldrig att jag träffade en kurator, än mindre en psykolog.

De som började skolan tio år tidigare än jag minns allt det här. Förvirrad, och till och med lite avundsjuk, lyssnar jag på deras berättelser om idrotts-, handarbets- och matlagningsklubbar som de vuxna i skolan höll för alla intresserade efter skoldagen. Och det lär ha funnits gott om intresserade.

Lågkonjunkturen kom och gick, men klubbarna kom inte tillbaka

Trots att vi övervann lågkonjunkturen och det började en uppgångsperiod i Finland, kom barnklubbarna aldrig tillbaka till skolorna. Därför välkomnar jag med särskild glädje att den första genomförandeplanen för barnstrategin innehåller ett separat avsnitt om barns hobbyer och fritid. Målet med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet (harrastamisensuomenmalli.fi) är också att göra det möjligt för alla barn och ungdomar att ha en trevlig och gratis hobby i samband med skoldagen.

Det är anmärkningsvärt att genomförandeplanen för barnstrategin ser fritid och hobbyer som viktiga delar av barnens vardag, och att man erkänner den betydelse som aktörerna inom barnens fritidsaktiviteter har för att främja barnets rättigheter och välbefinnande.

I undersökningar har motionens inverkan på välbefinnandet varit känd

Redan länge har man vetat att deltagande i motions- och idrottsaktiviteter stöder barns och ungas övergripande välbefinnande. Idrotten har i flera sammanhang ansetts vara en verkningsfull mekanism för en positiv utveckling hos unga. Idrottsrelaterade program som syftar till att förbättra ungdomars livskompetens har i flera undersökningar visat sig vara effektiva, särskilt när det gäller utsatta barn och ungdomar.

Idrott på fritid har alltså en stor potential att göra det möjligt för ungdomar att delta i betydelsefulla aktiviteter och få positiva erfarenheter, stöd och uppskattning. Dessa erfarenheter kan fungera som motvikt till de negativa erfarenheter som de kan få i andra sociala sammanhang, och därför är motion och idrott också ett bra verktyg när man arbetar med utsatta barn (se t.ex. icehearts.fi). Motion och idrott ger också i sig välbefinnande och hälsofördelar. Motion och idrott kan användas i enlighet med rekommendationerna God medicinsk praxis (kaypahoito.fi)  bl.a. vid behandling av depression och ångest.

Välkomna tillbaka hobbyklubbar

Under coronatiden har barns fysiska aktiveter och deltagande i hobbyer minskat. Detta märks såväl som fysiskt men också psykiskt illamående. Nu, om någonsin, är det dags för oss att satsa på barns vardagsmotion genom att erbjuda våra barn tid med en vuxen samt trevlig mål- och bekymmersfri samvaro med motion och vänner. Vi ska alltså satsa på en bra vardag för barn genom ökad motion och idrott.

Välkomna tillbaka hobbyklubbar!

 

Källförteckning

  • Appelqvist-Schmidlechner K, Haavanlammi M, Kekkonen M. (2021) Benefits and underlying mechanisms of organized sport participation on mental health among socially vulnerable boys. A qualitative study on parents’ perspective in the sport-based Icehearts programme, Sport in Society, DOI: 10.1080/17430437.2021.1996348
  • Appelqvist-Schmidlechner K, Kekkonen M, Wessman J, Sarparanta T. (2017). Jääsydämet. Icehearts-toiminnassa aloittavien lasten psykososiaalinen hyvinvointi ja arviot toiminnan vaikuttavuudesta yhden vuoden seurannassa. Rapport 6 / 2017. Helsinki: Juvenes Print. https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/135153/URN_ISBN_978-952-302-892-0.pdf?sequence=1&isAllowed=y
  • Fuller R et al. (2004). Positive youth development: Minority male participation in a sport-based afterschool program in an urban environment. Research Quarterly Exercise and Sport 84, 469-482.
  • Haudenhuyse, R.P. Theeboom, M., Nols, Z. (2013). Sport-based interventions for socially vulnerable youth: Toward well-defined interventions with easy-to-follow outcomes? International Review for the Sociology of Sport 48, 471-484.
  • Haudenhuyse, RP., Theeboom, M., Skille, EA. (2014). Toward understanding the potential of sports-based practices for socially vulnerable youth. Sport in Society 17, 139-156.
  • Hermens, N., Super, S., Verkooijen, K.T., Koelen, M.A. (2017). A systematic review of life skill development through sports programs serving socially vulnerable youth. Research Quarterly for Exercise and Sport 88 (4), 408-424. doi: 10.1080/02701367.2017.1355527
  • Ho F et al. (2017). A sports-based youth development program, teen mental health and physical fitness: An RCT. Pediatrics 140 (4).
  • Holt, NL. (2008). Positive youth development through Sport. Routledge: London. Jones G et al. (2017). An integrative review of sport-based youth development literature, Sport Soc 1, 161-179.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.