Genomförandet

• Genomförandet av strategin är tväradministrativt och nätverksbaserat och det utvecklar samarbetsstrukturerna. I detta genomförandearbete ser man till att de aktörer som deltar i genomförandet av åtgärder förbinder sig till tillvägagångssätt som står i samklang med strategins målsättning.
• Genom genomförandeplanens åtgärder bör man säkerställa barns och ungas delaktighet, rätt att bli hörda och få information. Förverkligandet av denna rätt förutsätter i fråga om flera åtgärder att de språkliga rättigheterna beaktas samt att särskild uppmärksamhet fästs vid att barn och unga som ofta hamnar i utsatt ställning görs delaktiga.
•  I genomförandeplanens åtgärder bör man stödja barns och ungas jämlikhet och förebygga marginalisering och ojämlikhet. Barn och unga kan uppleva diskriminering eller ojämlik behandling av olika orsaker, såsom hudfärg eller
  ursprung, hälsotillstånd, funktionsnedsättning eller sjukdom, språk, religion, övertygelse eller åsikt, sexuell inriktning eller kön, familjeförhållanden eller familjesituation. I genomförandeplanens åtgärder bör man förbinda sig till tryggandet av alla barns rättigheter.
• Genomförandeplanens åtgärder ska basera sig på bästa tillgängliga information och bedömning av konsekvenserna för barn. Åtgärderna ska genomföras på ett sätt som bidrar till att stärka tillgodoseendet av rättigheterna för de barn som deltar i verksamheten samt beaktar forskningsetiska synpunkter som eventuellt lämpar sig för åtgärden. I genomförandeplanens åtgärder ska man förbinda sig till en uppföljning och bedömning som är ändamålsenlig och motiverad med tanke på barnets rättigheter.

En del av de åtgärder som fastställs i genomförandeplanen är riktade till utveckling av strukturer och befästande av god praxis, en del till kartläggning av och utarbetande av modeller för nya möjligheter. Åtgärderna kompletterar det omfattande arbete som redan
görs för att främja barnets rättigheter inom olika områden av samhället. Vid genomförandet av åtgärder är det därför viktigt att sikta till ett nära samarbete mellan olika aktörer, så att man genom genomförandet genuint kan uppnå strategins målsättning

1. Främjande av genomförandet av barnstrategin i samarbete med den sektorövergripande åtgärdshelhet som ska utarbetas och som riktar sig till barn, unga och familjer.

Coronakrisen har påverkat barns, ungas och familjers situation djupt. Det är avgörande att genomförandet av barnstrategin främjas i samarbete med det strategiska arbetet för eftervården och återuppbyggnaden efter coronaepidemin samt i synnerhet med beaktande av barns och familjers ställning.

2. Bedömning av konsekvenserna för barn, barnbudgetering och en utbildningshelhet och stödmaterial gällande barns delaktighet till kommunerna och regionerna.

Kommunerna har en betydande roll med tanke på eftervården efter coronaepidemin, och krisen har också betonat bedömningen av konsekvenserna för barn, barbudgetering och barns delaktighet. Främjandet av detta arbete som en del av genomförandet av barnstrategin hjälper till att binda den samman med den verksamhet som pågår inom statsförvaltningen samt stärka befintliga samarbetsstrukturer och befästa god praxis på olika förvaltningsnivåer.

3. Det ska utarbetas en redogörelse om coronaepidemins verkningar för upprätthållandet av barns närståenderelationer och skyddet för familjelivet.

Coronaepidemin samt de begränsningsåtgärder som den krävt har i betydande utsträckning påverkat upprätthållandet av barns närståenderelationer och verkställandet av skyddet för familjelivet. Den exceptionella situationen har eventuellt försvagat bland annat tillgodoseendet av barns umgängesrätt, kontakterna enligt barnskyddslagen, rätten för barn vars föräldrar är i fängelse att träffa sina föräldrar samt ställningen för barn som av olika orsaker lever i anstaltsliknande förhållanden. I redogörelsen kartläggs och bedöms de problempunkter som uppstått samt skisseras upp vidare åtgärder till stöd för föräldraskapet och för stärkande av skyddet för barns familjeliv i eftervården efter coronaepidemin.

4. Det görs en utredning och bedömning av regleringen av barns och ungas självbestämmanderätt, delaktighet och beslutsfattande inom social- och hälsovården.

Social- och hälsovårdens tjänster har stor betydelse för tryggandet av barns och ungas välfärd. Framför allt barn och unga som har stort behov av tjänsterna kan dock stöta på ojämlik behandling, och regleringen av minderårigas rätt att fatta beslut och vara delaktiga är delvis splittrad och motstridig. Vid genomförandet av barnstrategin ska man systematiskt kartlägga den rättsliga ställningen för barn och unga samt vårdnadshavare eller andra som deltar i beslutsfattandet inom social- och hälsovården. Utöver kartläggningen av nuläget vad gäller regleringen ska
i utredningen bedömas regleringens funktion och brister samt ges förslag på hur regleringen ska utvecklas på ett sätt som tryggar serviceanvändarnas rättsliga ställning, delaktighet och rätt att fatta beslut.

5. Det görs en utredning om hur samiska och romska barns välfärd och rättigheter tillgodoses i Finland.

Olika människorättsorgan har rekommenderat Finland att följa och utvärdera tillgodoseendet av samiska och romska barns rättigheter samt att förbättra barnens rätt till utbildning och tjänster på sitt eget språk. De samiska och romska barnens rättigheter tillgodoses för närvarande inte på lika grunder som rättigheterna för barn i andra befolkningsgrupper, och informationen om deras välfärd är bristfällig. Inom åtgärden utreds tillgodoseendet av samiska och romska barns rättigheter och sammanställs aktuell information om deras välfärd till stöd för beslutsfattandet. Utredningen ska genomföras tillsammans med intressentgrupper samt barn och unga.

6. De utarbetas ett utbildningspaket för yrkesutbildade personer om mångfalden vd gäller sexuell inriktning och kön samt om regnbågsfamiljer.

Barn och unga som hör till sexuella minoriteter eller könsminoriteter upplever ofta mer än andra mobbning och diskriminering, och de yrkesutbildade personer som arbetar med barn och unga har stor betydelse för deras välfärd. För närvarande har yrkesutbildade personer dock inte alltid tillräckligt med information om ställningen för barn och
unga som hör till en sexuell minoritet eller en könsminoritet. Inom åtgärden utarbetas ett utbildningspaket om ämnet för yrkesutbildade personer som arbetar med barn och unga.

7. Det utarbetas ett nationellt åtgärdsprogram för förebyggande av att ungdomar utan tillstånd avlägsnar sig från platsen för vård utom hemmet, verksamheten under den olovliga frånvaron samt efterarbetet.

Ungdomar som utan tillstånd avlägsnat sig från barnskyddsanstalter löper stor risk att falla offer för bland annat människohandel eller annars bli utnyttjade. På basis av utredningar vet man också att ungdomar som rymt riskerar falla offer för brott eller begå brott. För att lösa detta mångfasetterade problem behövs det sektorsövergripande arbete och
nära samarbete mellan olika fackmän och myndigheter samt med de unga och deras familjer. Därför är det motiverat att utarbeta ett nationellt åtgärdsprogram där man samlar det pågående arbetet för förtydligande av praxis samt tydliga och enhetliga anvisningar för myndigheternas verksamhet.

8. Det görs en uppdaterad utredning av dålig behandling i vård utom hemmet.

Vården utom hemmet ska se till att barnet får en uppväxtmiljö utan våld. Dålig behandling i vård utom hemmet har utretts som ett fenomen i det förflutna, och motsvarande information om nuläget behövs. Med hjälp av ett uppdaterat kunskapsunderlag kan man öka välfärden för barn i vård utom hemmet samt säkerställa att vården utom hemmet inte ökar
upplevelserna av dålig behandling och våld. I utredningen är det skäl att strukturera den dåliga behandlingen som ett fenomen i den aktuella vården utom hemmet samt skapa en modell för trauma- och våldsmedveten vård utom hemmet. Utredningsarbetet ska kopplas till redan pågående arbete mot våld, såsom genomförandet av åtgärdsplanen En barndom utan våld och Barnahusarbetet.

9. Det utarbetas en handbok för barnskyddet för barn och unga.

Inom barnskyddet har det ställvis kunnat konstateras stora brister, och barnen är inte alltid medvetna om sina rättigheter eller rättsmedel de har tillgång till. Inom åtgärden planeras och utarbetas i anslutning till de
Handbok för barnskyddetsidor som administreras av Institutet för hälsa och välfärd egna webbsidor särskilt för unga som är klienter hos barnskyddet. Innehållet i de planerade sidorna baserar sig på uppgifterna i Handboken för
barnskyddet, och uppgifterna bearbetas och presenteras på webbplatsen på ett sätt som lämpar sig särskilt för unga i högstadiet. Sidorna marknadsförs på kanaler som används av barn och unga samt tillsammans med organisationer och andra aktörer.

10. Det genomförs en barnofferundersökning.

Skydd av barn mot våld förutsätter information om deras våldsupplevelser. Den gentliga barnofferundersökningen har senast gjorts år 2013, och därefter har ärendet kartlagts som en del av den skolhälsoenkät som genomförs av Institutet för hälsa och välfärd. Det våld som barn och unga upplever har förändrats i och med coronakrisen, och därför behövs en egentlig barnofferundersökning för att man ska få en helhetsbild av fenomenet. Genomförandet av undersökningen förutsätter samarbete med olika aktörer.

11. Det utarbetas en handbok och en utbildningshelhet om krävande skilsmässosituationer och våld efter skilsmässa.

Den parlamentariska kommittén betonade i riktlinjerna för barnstrategi tidig identifiering av våld och betydelsen av att man ingriper det. Våld i nära relationer och bevittnandet av sådant har betydande konsekvenser för barnets utveckling, och våldet sträcker sig ofta också till tiden efter föräldrarnas skilsmässa. Krävande skilsmässosituationer är redan i sig skadliga för barns välfärd. Fungerande arbetsformer har identifierats i våldsbekämpningsarbetet, och det är väsentligt att de tas i bruk i så stor omfattning som möjligt. Därför är det motiverat att utarbeta en handbok
och en utbildningshelhet för att effektivisera kunnandet och beredskapen hos fackmän som möter barn.

12. Det utarbetas en handlingsplan för stödjande av barn och unga som uppvisar symptom genom missbruk.

Rusmedelsskador drabbar allt tydligare en liten del av barnen och de unga, och den service för missbrukare som är riktad till barn och unga är mycket splittrad på det nationella planet. Man möter unga som uppvisar symtom genom missbruk till exempel på ungdomsstationerna, inom barnskyddet, inom studerandevården och inom det uppsökande ungdomsarbetet. Systematiska, från barnet utgående stöd- och rehabiliteringsstigar för barn och unga med allvarligt missbruk saknas dock ofta helt. Den reviderade rusmedelsstrategins riktlinjer ska så effektivt som möjligt utsträckas till att stödja barn och unga, så att rätten för barn och unga som uppvisar symptom genom missbruk till det stöd de behöver genomförs på ett högklassigt, systematiskt och regionalt jämlikt sätt.

13. Genomslaget för arbetet för att främja barns och ungas psykiska hälsa ökas genom en kartläggning av utvecklingsbehoven och stöd för god praxis och kompetens.

Den helhet som utgörs av arbetet för att främja barns och ungas psykiska hälsa och mentalvårdstjänsterna för dem är för närvarande oklar. I den gällande social- och hälsovårdslagstiftningen fastställs inte, vem som på basnivå svarar för tjänsterna och vården och för samordningen av dem. Främjandet av barnens välfärd och stoppandet av den ökande ojämlikheten vad gäller välfärden kräver ett förtydligande av arbetet för att främja den psykiska hälsan i sin helhet samt socialvårdens uppgiftsfält och samarbetet. Inom åtgärden identifieras och samlas information om vilka utvecklings- och preciseringsbehov vad gäller social- och hälsovårdens lagstiftning, uppgiftsfält och resursering som framkommer inom tjänsterna, och stöds införandet av erkänd god praxis och upprätthållandet av kompetensen inom de framtida välfärdsområdena.

14. Det genomförs ett utvecklingsprojekt om tjänsternas tillgänglighet för barn och unga.

För att trygga barns och ungas välfärd är det avgörande att tjänsterna är tillgängliga. Det krävs dock att befintlig information samlas och luckor i informationen täpps till för att barns och ungas erfarenheter av tjänsterna, deras tillgänglighet och kvalitet kan beaktas inom utvecklingen av tjänsterna under de närmaste åren. Samtidigt är det viktigt att man säkerställer att barnen och de unga får konkret information om olika tjänster och möjliga kanaler till hjälp. På basis av utredningsarbetet identifieras problempunkter i tjänsternas tillgänglighet och kvalitet ur barnens och de ungas synvinkel och utvecklas i samarbete med olika aktörer ett informationspaket som är avsett för barn och unga.

15. Det utarbetas en enhetlig verksamhetsmodell för den första informationen.

Med den första information avses information som ges till familjen när familjemedlemmarna möter en sjukdom, funktionsnedsättning eller kroppsvariation hos ett barn eller ett foster. I undersökningar har det konstaterats att det hur den första informationen ges har stor betydelse för förhållandet mellan föräldrarna och barnet i den tidiga växelverkan. Föräldrarna behöver information om barnets funktionsnedsättning, sjukdom eller kroppsvariation samt om hur barnets utveckling bäst kan stödjas. Grunden för samarbetet mellan familjen och fackmän skapas i samband med att den första informationen ges. Det behövs en enhetlig modell för hela landet för att ge den första informationen, så att familjer kan få hjälp och stöd på samma grunder i sin oväntade och utmanande livssituation. När tjänsterna för barn och familjer från första början samordnas och integreras till en enhet som genuint gagnar barnet och familjen, stärks barnens och familjernas egna resurser, kontroll över sina liv och upplevelsen av att vara delaktiga och bli bemötta.

16. För småbarnspedagogiken och skolan utarbetas uppdaterade lektionspaket om barnstrategin och barnets rättigheter.

FN:s konvention om barnets rättigheter ålägger staten att säkerställa att barn och unga informeras om sina rättigheter, och organisationsaktörerna har gjort ett utmärkt arbete för tillhandahållande av läromaterial för barn och unga i olika åldersgrupper. Nu är en bra tid att säkerställa att läromaterialet är aktuellt och tillräckligt omfattande för att åtagandet enligt konventionen ska kunna verkställas fullt ut. Också den nationella barnstrategins riktlinjer och mål bör tas med i materialet, och dess tillgänglighet och lämplighet för barn i olika åldrar bör säkerställas.

17. Det genomförs ett pilotprojektspaket för demokrati- och människorättsfostran.

Det pilotprojekt för demokrati- och människorättsfostran som bereds vid justitieministeriet och undervisnings- och kulturministeriet bidrar till att verkställa barnstrategins riktlinjer och strategins vision. I bägge betonas barns delaktighet och den demokrati- och människorättsfostran som stöder delaktigheten i barnens utveckling och uppväxt till aktiva medborgare och genuina samhällsaktörer. Detta pilotprojekt ska knytas till genomförandet av barnstrategin och det ska säkerställas tillräckliga resurser för det.

18. Det genomförs ett projekt för att öka barns delaktighet vid beredningen av reformen av den sociala tryggheten.

Syftet med reformen av den sociala tryggheten är att åstadkomma ett system som ur individens synvinkel är tydligare och fungerar bättre och som gör det möjligt att samordna arbete och social trygghet i föränderliga livssituationer. Reformen av den sociala tryggheten har betydande konsekvenser för tillgodoseendet av barnets rättigheter, och barnen ska inkluderas i det beredningsarbete som nu görs. Detta genomförs stegvis först med ett riktat informationspaket riktat till barn och unga vid vars beredning man beaktar tillgängligheten samt ställningen för barn som hör till minoritetsgrupper, och därefter med en omfattande utfrågnings- och deltaganderunda. Som en helhet tryggas genom projektet förverkligandet av barnens delaktighet i beredningen av reformen av den sociala tryggheten samt säkerställs ett tillräckligt kunskapsunderlag till stöd för beredningen.

19. Det genomförs en påverkningskampanj tillsammans med den privata sektorns aktörer och den offentliga sektorn om att kombinera arbete och familjeliv.

Ett barn- och familjevänligt Finland förutsätter flexibilitet när det gäller att kombinera arbete och familjeliv och ett barn- och familjevänligt arbetsliv. Samtidigt som det redan pågående arbetet till exempel med familjeledighetsreformen förbättrar förutsättningarna för att kombinera arbete och familjeliv har även aktörerna inom den privata sektorn och arbetsgivarna inom den offentliga sektorn en viktig roll. Inom åtgärden genomförs påverknings- och informationskampanjer i samarbete med aktörer inom den privata sektorn och den offentliga sektorn. Genom kampanjerna sprids god praxis och ökas förståelsen för familjers mångfald och ett barn- och familjevänligt arbetsliv som en fråga för hela samhället.

20. Det utarbetas en webbplats för bekämpning av mobbning, sexuella trakasserier, våld, hatretorik och diskriminering av barn och unga.

Mobbning, sexuella trakasserier, våld, hatretorik och diskriminering påverkar barns och ungas välfärd i vardagen i betydande utsträckning. Dessa fenomen är allt oftare kopplade till digitala miljöer, och också hjälp till dem söks i allt högre grad också på nätet. Inom åtgärden samlas befintligt material samt utarbetas nytt stödmaterial för ingripande i mobbning och andra för barn och unga skadliga fenomen. Webbsidorna genomförs på Utbildningsstyrelsens webbplats och de utarbetas i samarbete med andra myndigheter. Vid utvecklingen av materialet engageras barn och unga samt organisationer, föräldrar och andra närstående till barn samt personal inom småbarnspedagogik och utbildning.

21. Det genomförs ett tväradministrativt forskningsprojekt för utredande av situationen för barn och unga som riskerar marginalisering och barn och unga som lider av utanförskap.

Trygghetskapitalet hos unga som riskerar marginalisering och som lider av utanförskap kan vara litet, varvid de inte förmår söka eller får hjälp för sina utmaningar. När trygghetskapitalet stärks kan den unga bättre identifiera olika hot mot tryggheten och reagera på dem: söka och begära hjälp, undvika riskbeteende, veta att hjälp finns att få och identifiera problematiskt beteende hos vuxna. Detta trygghetskapital främjas som ett tyngdpunktsområde för den nationella samarbetsgruppen för den inre säkerheten. I inrikesministeriets och undervisnings- och kulturministeriets gemensamma forskningsprojekt samlas målsgruppsspecifika forskningsdata och skapas en metod för att på lång sikt följa välfärden hos och tillgodoseendet av rättigheterna för unga som riskerar marginalisering och som lider av utanförskap. Detta arbete är ett effektivt sätt att i praktiken stärka rättigheterna för unga i utsatt ställning och därför är det skäl att koppla det till genomförandet av den nationella barnstrategin.

22. Det kartläggs metoder för att hos de aktörer som är involverade i hobbyverksamhet öka de pedagogiska kunskaperna liksom deras kunskaper om barnets rättigheter, utveckling och olika åldrar.

Fritiden och hobbyer är en viktig del av barnets vardag, och aktörerna inom hobbyverksamhet har stor betydelse för främjandet av barnets rättigheter och välfärd. Som ett led i genomförandet av barnstrategin bör det göras en utredning där man kartlägger metoder för att öka aktörernas pedagogiska kunskaper liksom deras kunskaper om barnets rättigheter, utveckling och olika åldrar. Arbetet stöds genom kommunikation och samarbete med aktörerna inom hobbyverksamhet.

23. I samarbete med kommunerna genomförs ett pilotprojekt för uppsökande hobbyverksamhet och en samarbetsmodell för ungdomsarbetet inom Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.

Finlandsmodellen för hobbyverksamhet stöder alla barns rätt till en bra framtid och deras delaktighet i olika gemenskaper och i samhället. Om en del barn även i denna modell inte beaktas eller hörs, försvagas deras möjligheter att engagera sig i verksamheten och hobbyn, vilket kan leda till allt större utanförskap eller uppvisande av symptom genom missbruk. I detta pilotprojekt prövas, stärks och modelleras uppsökande hobbyverksamhet tillsammans med ungdomsledarresursen på kommunal nivå och nås på så sätt en målgrupp som annars lätt faller utanför hobbyverksamheterna. Pilotprojektet bidrar till att utreda trösklarna för barn i utsatt ställning att idka hobbyverksamhet och till att utarbeta modeller för att uppmuntrandet av barn och unga samt stärkandet av deras sociala identitet bättre än nu ska tillgodoses i det arbete som aktörerna inom hobbyverksamhet utför.

24. Det produceras ett omfattande kunskapsunderlag för uppföljning av barns och ungas välfärd.

För uppföljningen av genomförandet av den nationella barnstrategin behövs det mätare som beskriver barns och ungas välfärd. Tidigare har de nationella indikatorerna för barns och ungas välfärd samlats i undervisnings- och kulturministeriets publikation år 2011, och Statistikcentralen har år 2007 publicerat samlingsverket Suomalainen lapsi (Det finländska barnet). Man har fortsatt samla data om barn och unga under de senaste tio åren, men uppgifterna är delvis splittrade och de kan vara svåra att utnyttja som stöd för beslutsfattandet i enlighet med barnstrategins målsättning. Inom åtgärder planeras ett informationspaket för att underlätta hittandet och användningen av data och uppföljningen av barnets ställning i Finland samt utarbetas ett förslag till en informationsportal. Åtgärden ska genomföras i samarbete med sakkunnig- och myndighetsaktörer och intressentgrupper, och i den ska fästas särskild vikt vid information som gäller välfärden för barn och unga i utsatt ställning.

Åtgärdens framsteg

• Lapsistrategiassa suunnitellaan tietopohjaa lasten ja nuorten hyvinvoinnin seuraamiseen (på finska, stm.fi)
• Eurostat publicerar exceptionell snabbestimatstatistik över antalet döda i Europa (stat.fi)

25. Det genomförs ett utredningsprojekt för utveckling av uppföljningen och rapporteringen av utfallsuppgifterna i kommunerna och välfärdsområdena samt för stärkande av deras egna barnbudgeteringsarbete.

Den arbetsgrupp som hade i uppgift att utveckla barnbudgeteringen år 2021 föreslog att kommunernas och välfärdsområdenas barnbudgetering ska stärkas och att uppföljningen och rapporteringen av utfallsuppgifterna i deras budgetar ska utvecklas. Detta arbete är nödvändigt för att stärka barnbudgeteringen på olika förvaltningsnivåer och det är motiverat att sammankoppla det med genomförandet av den nationella barnstrategin. I utredningsprojektet bedöms hurdana genomförandemallar som behövs för att genomföra arbetsgruppens förslag och beaktas de förändringar i verksamhetsmiljön som föranleds av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och överföringen av organiseringsansvaret år 2023. Arbetet sker således i två skeden, och framför allt stärkandet av barnbudgeteringsarbetet bör efter det att organiseringsansvaret överförts främjas ytterligare på basis av nätverk.

26. För fackmän utarbetas en utbildningshelhet som gäller barnets rättigheter och särskilt barns delaktighet.

De fackmän som arbetar med barn har en viktig roll för att stödja barns och ungas delaktighet och aktörskap, och ett aktivt tillgodoseende av barnets rättigheter fullt ut förutsätter att fackmännen känner till dem. För närvarande har i regel medborgarorganisationerna ansvarat för utbildningen om barnets rättigheter i Finland som egen verksamhet, vilket inte är tillräckligt för fullgörande av skyldigheterna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Utbildningen om barnets rättigheter bör utvidgas till att omfatta alla som arbetar med barn och unga samt de aktörer som bereder och fattar beslut som gäller dem. Vid genomförandet av barnstrategin genomförs i samarbete med olika yrkesgrupper ett utbildningspaket för att stärka aktörernas beredskap och främja barnets rättigheter och särskilt kunnandet om barns delaktighet i Finland.

27. Det genomförs en kampanj där barn och unga tillfrågas om idéer om åtgärder för att främja deras rättigheter.

Barns och ungas delaktighet är ett viktigt värde inom det nationella barnstrategiarbetet. Vid genomförandet bör man därför reservera en möjlighet för genomförande av barns och ungas egna idéer. Sammanställandet av idéerna genomförs genom olika former av deltagande, till exempel genom elektroniska enkäter eller verkstäder. Genom detta arbete tryggas barns och ungas rättigheter att få information och sammanställs deras åsikter om hur tillgodoseendet av barnets rättigheter bör främjas. På basis av de förslag som inkommit väljs 2–6 åtgärder som vidtas inom ramen för genomförandet av barnstrategin.

28. Det utvecklas en verksamhetsmodell för att stödja barns delaktighet i samhälleligt beslutsfattande med hjälp av digitala juryer.

Justitieministeriet och undervisnings- och kulturministeriet utvecklar för närvarande i samarbete med aktörer inom det civila samhället en verksamhetsmodell för stödjande av ungas delaktighet. Inom projektet bygger man en kanal för digitalt deltagande (”digital jury”) som erbjuder lika möjligheter att delta i samhälleliga frågor och öka interaktionen mellan personer i olika åldrar och med olika bakgrund.

Detta utvecklingsprojekt bidrar till att genomföra barnstrategins riktlinjer och strategins vision, och det är därför skäl att binda det till genomförandet av barnstrategin. Inom åtgärden stärks särskilt utvecklingen och samordningen av organisationsnätverket, samarbetet mellan organisationer och frivilligverksamheten samt faciliteringen och kommunikationen för digitala juryer riktade till under 18-åringar.

29. Det nationella barnstrategiarbetet fortsätts till utgången av regeringsperioden med genomförandet av åtgärderna i denna genomförandeplan samt annat arbete som stöder verksamheten.

Genomförandet av åtgärderna i denna genomförandeplan utgör huvudparten av genomförandet av den nationella barnstrategin under innevarande regeringsperiod. Genomförandet av åtgärderna ska ordnas i samarbete med olika myndigheter, intressentgrupper och andra aktörer, och det ska stödjas genom parlamentariskt samarbete, kommunikation och påverkan samt befästande av strukturerna för genomförande, uppföljning och utvärdering av strategin.

30. Det nationella barnstrategiarbetets kontinuitet säkerställs genom att det inrättas en nationell barnstrategienhet.

Den parlamentariska kommittén betonade vikten av arbetets kontinuitet och långsiktighet inom den nationella barnstrategin. Uppfyllandet av strategins målsättning och vision samt fullgörandet av Finlands förpliktelser avseende mänskliga rättigheter fullt ut förutsätter att genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av strategin anförtros en strategienhet vars verksamhet inte är bunden till regeringsperioden.