FN:s konvention om barnets rättigheter

En handikappad pojke flinar och håller en boll i knät.

FN:s konvention om barnets rättigheter (unicef.fi) godkändes av generalförsamlingen 20.11.1989 och trädde internationellt i kraft 2.9.1990.

Finland deltog aktivt i beredningen och utarbetandet av konventionen om barnets rättigheter samt undertecknade konventionen bland de första staterna 1990.

I Finland trädde konventionen om barnets rättigheter i kraft 1991 och konventionen ingår i Finlands rättssystem och gäller som lag i Finland. Då Finland ratificerade konventionen om barnets rättigheter förband sig Finland att trygga barnets alla rättigheter samt att skydda och främja dem.

Konventionen om barnets rättigheter gäller alla barn under 18 år.

Kommitté övervakar verkställandet

FN:s kommitté för barnens rättigheter (på engelska, ohchr.org)) övervakar att FN:s konvention om barnets rättigheter (på finska, lapsenoikeudet.fi) och därtill hörande valbara protokoll (på finska, lapsenoikeudet.fi) efterlevs och att rättigheterna verkställs. Kommittén för barnens rättigheter ger rekommendationer om hur konventionen verkställs och om hur den borde tillämpas.

Konventionsstaternas regeringar ansvarar för verkställandet av konventionen på nationell nivå. Konventionsstaterna rapporterar regelbundet om verkställandet av konventionen till kommittén för barnets rättigheter.

Barnets bästa ska beaktas i första hand

Nyckeln till att förstå konventionen om barnets rättigheter är den konventionspunkt som förpliktar att beakta barnets bästa i första hand.

Barnets bästa bestäms i fråga om ett enskilt barn från fall till fall och i bedömningen ingår alltid också tolkning. För att barnets bästa ska kunna definieras förutsätts att de vuxna har god kännedom om barnets rättigheter och att de vuxna är medvetna om barnets åsikter.

När barnets bästa och välfärd övervägs hjälper det också med aktuell och senaste information om bland annat barnets tillväxt och utveckling samt om växelverkans art och betydelse.

Enligt kommittén för barnets rättigheter bör man fästa uppmärksamhet vid barnets egna åsikter, barnets identitet och bakgrund, värnandet om familjen och familjeförhållandena, frågor som gäller vårdnad om barnet, skyddet av barnet och dess säkerhet, barnets sårbara ställning, barnets hälsa och barnets utbildning.

Fyra allmänna principer

Avtalet innehåller fyra skyldigheter som anges som allmänna principer och som ska beaktas vid tolkningen av alla avtalspunkter

  • förbud mot diskriminering (artikel 2),
  • barnets bästa ska beaktas (artikel 3 punkt 1),
  • barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6) och
  • barnets rätt att få sina synpunkter beaktade (artikel 12).

Tolkningsanvisningar om allmänna kommentarer

FN:s kommitté för barnets rättigheter publicerar allmänna kommentarer, som är anvisningar för hur principerna och bestämmelserna i konventionen ska tolkas. Konventionsstaterna har inte särskilt förbundit sig att följa kommitténs allmänna kommentarer. De allmänna kommentarerna ska dock ges stor vikt vid tolkningen av avtalet på nationell nivå.

Läs mer: www.lapsenoikeudet.fi/sv/pa-svenska/